Regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för en bättre och säkrare informationsdelning av hälsodata. Förslagen ska både syfta till att minska administrativt dubbelarbete för hälso- och sjukvårdspersonal, göra det enklare att dela och överföra hälsodata mellan olika aktörer, och till att öka patientsäkerheten.
– Olika digitala system och standarder inom hälso- och sjukvården skapar en stor administrativ börda för personalen och kan leda till att patienter får upprepa sin sjukdomshistoria för flera vårdgivare. Gemensamma nationella standarder för hälsodata skulle öka patientsäkerheten och minska den administrativa bördan för hälso- och sjukvårdspersonalen så att mer tid kan läggas på patienterna, säger socialminister Lena Hallengren.
Hälsodata är personuppgifter om hälsotillstånd. En mer heltäckande tillgång till patienters sjukdomshistorik skulle ge hälso- och sjukvården bättre underlag för diagnos och beslut om behandling samt bidra till en mer effektiv verksamhet. Möjligheter att behandla stora mängder hälsodata är i många fall avgörande för forskning och utveckling, vilket är en förutsättning för nya och säkrare behandlingar och mer effektiva preventiva åtgärder. Det finns också ett växande behov av hälsodata för att mer effektivt kunna möta komplexa samhällsutmaningar såsom pandemier.
Dagens fragmenterade digitala infrastruktur skapar hinder för vårdens utveckling. Inte minst skapar bristen på gemensamma standarder för de digitala strukturer och system som byggts upp i regionerna hinder för en effektiv digital kommunikation. Gemensamma standarder för hälsodata skulle till exempel ge förutsättningar för realtidsuppdateringar under hälsokriser, bidra till uppdaterade underlag i beredskapsarbetet och ge förutsättningar för forskning och innovation.
Regeringen har utsett Annemieke Ålenius till särskild utredare. Hon har lång erfarenhet av hälsodatafrågor och är avdelningschef på E-hälsomyndigheten.
