Antonios Tsertsidis Örebro Universitet

Demenssjuka använder inte digitala hjälpmedel på grund av informationsbrist

Med dagens digitala hjälpmedel kan personer med demenssjukdom bo hemma längre. Men många gånger får inte de eller deras anhöriga ens information om den hjälp som finns. Det visar en ny avhandling av Antonios Tsertsidis vid Örebro universitet. Towards a Consumer-Directed Service Delivery of Digital Technologies for Ageing in Place to People with Dementia

Större inflytande för demenssjuka

Idag räknar man med att det finns runt 150 000 personer som lider av demens i Sverige och enligt Socialstyrelsens prognoser kommer siffran att stiga till 250 000 år 2050. Med digitala hjälpmedel kan de drabbade bo kvar hemma längre och få ökad livskvalitet.

Antonios Tsertsidis slutsats är att personer med demens borde ha större inflytande över förskrivningsprocessen. De skulle kunna bli introducerade för flera olika hjälpmedel i ett tidigare skede av sjukdomen, få rätt information och stöd, men också delta i utformningen av riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning och ny teknik.

Han tror också att ökad kunskap hos personalen om vilka digitala hjälpmedel som finns tillgängliga och hur de fungerar skulle resultera i att fler demenssjuka kunde dra nytta av dem.

– Jag hoppas att min forskning också kan leda till en bättre dialog mellan olika vårdprofessioner som de demenssjuka möter och vara till nytta vid utformningen av ny teknik i framtiden säger Antonios Tsertsidis, doktorand inom forskarskarskolan Successful ageing vid Örebro universitet.

Är du intressead att läsa mer om avhandlingen hittar du information HÄR på Örebro Universitets webb