Digitaliserings-FOMO och vägen framåt

Digitaliserings-FOMO och vägen framåt | RISE

FOMO (fear of missing out) må ha varit ett trendord men det är också ett vanligt psykologiskt fenomen som kännetecknas av stress eller rädsla för att missa något i omvärlden som anses viktigt eller har potential att vara fördelaktigt för en själv.

Mot bakgrund av den snabba digitala utveckling som accelererat alltmer sen pandemins dagar, är det inte konstigt att många aktörer inom samhällsbyggnadssektorn kämpar med att hålla takten och därför lätt kan drabbas av just digitaliserings-FOMO. Digitalisering och digitala tvillingar beskrivs ofta som nyckel till framgång inom alltifrån hållbarhet till tjänsteutveckling och lönsamma affärer. Och det händer just nu mycket runt om i landet, kommuner och organisationer deklarerar löpande att de snart har digitala kopior av sina verksamheter och om inte så har de i alla fall en strategi för att ta fram en. Eller?

För att skapa en bild av var de olika parterna befinner sig i utvecklingen fick medlemmarna i Nationella hubben för digitala tvillingar i uppgift att skatta hur långt organisationen kommit. Det blev en intressant bild där det blev tydligt att teknik- och konsultbolagen upplever sig ha kommit en bra bit på vägen medan många av kommunerna bara är i startgroparna. 

Så vad har då FOMO med det här att göra och varför kan det ställa till det för oss? 

För kommuner och andra stora organisationer som känner att de är på väg att halka efter eller rent av missa tåget är risken stor att fastna i:
–    Svårighet att välja väg framåt 
–    Förhastade investeringsbeslut, drivna av rädsla för att missa något viktigt.
–    Känsla av hot (ja, FOMO aktiverar faktiskt den del av hjärnan som signalerar hot) 
 

FOMO tenderar alltså allt som oftast få oss att handla först och tänka sen, när vi, särskilt när det kommer till att bygga robusta digitala system för framtiden, behöver göra det absolut motsatta. 

Tänka först – handla sen
Oavsett om vi är digiälskare eller teknikaverta verkar det mesta peka på att vi går mot en alltmer uppkopplad och digital samhällsbyggnadsprocess. Det handlar inte längre om ett om utan ett hur vi ska jobba med digitala tvillingar – och här finns ett viktigt arbete att göra tillsammans för att bädda för framtiden och undvika några av de största riskerna:

  • Ingen teknik är bättre än sin sämsta data: Teknikutvecklingen går i en rasande hastighet, organisationsförändring går i en helt annan (och aldrig mötas de två). Samtidigt är det en absolut förutsättning för digitala tvillingar att ha tillgång till välstrukturerad, korrekt data som ofta ska distribueras av just stora organisationer med långsam förändringstakt. I många fall bör första steget mot en digital tvilling därför vara att se över sin organisationsstruktur, hur man sparar och distribuerar sin data och vad målbilden är, snarare än att investera i tekniklösningar.
  • Silos: Vi har hört det förr, men ju fler spelare som kommer in på spelplanen digitala tvillingar ju viktigare blir det att undvika silos och verka för gemensamma lösningar och interoperabilitet.
  • Behovs- vs teknikdriven utveckling: Blir vi verkligen hållbarare, tar smartare beslut och planerar bättre, eller blir vi bara kort och gott mer digitala? Utan fokus och förståelse för behoven är risken överhängande att den verkligt stora nyttan med digitala tvillingar uteblir.

Den nationella hubben har i detta en viktig uppgift i att samla aktörer för att tillsammans ta fram gemensamma visioner för ett fungerande framtida ekosystem för digitala tvillingar i Sverige och hur vi tar oss dit. Det arbetet har nu påbörjats inom hubben genom det första  partnerforum som hölls i oktober. Partnerforumen kommer framåt att samla alla medlemmarna i projektet löpande för att tillsammans utstaka vägen framåt. Följ mer av vad som pågår på digivis.se och se mer av det påbörjade visionsarbetet här