Ny rapport visar: Digital vård populärast hos unga kvinnor | SVT Nyheter
Allt fler skaffar sig vårdkontakter via nätet – och de flitigaste användarna är unga kvinnor i storstadsregionerna. Det visar en rapport från Region Sörmland som ansvarar för den digitala vården för närmare en miljon patienter.
Region Sörmland följer den digitala vården noggrant och har bra koll på vilka som använder den. Förra året var det 965 000 patienter över hela landet som fick vård via digitala vårdgivare som är baserade i Sörmland. Av dessa var en tydlig majoritet, 598 000, kvinnor.
Och de som använder digitala vårdtjänster allra mest är kvinnor i åldrarna 20 till 39 år – som är bosatta i storstäderna.
– Typanvändaren är en 21-årig kvinna från storstad. Vi ser väldigt få av dem som är 55 plus som nyttjar de digitala tjänsterna, säger Thorne Wallman, medicinsk rådgivare åt Region Sörmland med ansvar för den digitala vården.
Kvinnor söker vård mer
Wallman har ingen förklaring till att det är just unga kvinnor som använder tjänsterna mest. Han säger dock att kvinnor generellt söker mer vård än män.
När det gäller just digitala vården tror han att yngre människor vill ha vård snabbt och att de har en vana av digital kommunikation. I många fall handlar den vård de söker om mindre allvarliga åkommor som urinvägsinfektion, problem med acne eller allergier.
– Det är sånt som man mycket väl kan behandla med digitalvård, säger han.
Avlastar digitala vårdcentraler
Enligt Thorne Wallman bidrar den digitala vården till att avlasta vårdcentralerna runt om i landet som många gånger redan är belastade.
Han är dock inte odelat positiv till utvecklingen. Han menar att principen inom sjukvården, att den som är sjukast går först, sätts ur spel. När det kommer till digital vård är det snarare tvärtom. Unga och friska personer får vård snabbt och enkelt medan äldre och sjukare har svårare att få hjälp.
Marknadsföring bidrar
Han menar också att de digitala vårdgivarnas marknadsföring har bidragit till att vårdkonsumtionen ökar.
– Det borde vara andra kriterier som styr vårdutbudet än den som har smartast reklamslogan. Det måste vara vårdbehovet som styr och inte marknaden.
