Nyttorealisering välfärdsteknik

Nyttorealisering välfärdsteknik

Trots att kommuner är väl medvetna om att välfärdsteknik kan bidra till trygghet, självständighet och effektivitet är det svårt att avgöra om de nya arbetssätten och investeringarna ger den förväntade nyttan. Ett strukturerat arbete med nyttorealisering kan stötta förändringsarbetet och öka möjligheten att nå nyttor vid införandet av välfärdsteknik.

Nyttorealisering handlar om att identifiera, specificera, planera, realisera och följa upp nyttor. Genom att utgå ifrån dessa steg blir arbetet med nyttorealisering strukturerat och formaliserat. De olika stegen kan ses som ett flöde, men arbetet kan även ske i små steg och i cykler.

Nyttorealisering kan tillämpas i såväl löpande verksamhet som vid förändringsarbete och skapas när människor utför tjänster och arbetsprocesser på nya sätt. För att nyttan ska realiseras måste ansvar och nödvändiga åtgärder inkluderas i ordinarie budget- och verksamhetsplanering. Dessutom ska nyttorna följas upp enligt kommunens styr- och uppföljningsmodell.

Varför ska kommuner arbeta med nyttorealisering?

Innan beslut om att införa en digital teknik, ta reda på förväntade nyttor och sammanställ dessa i en nyttokalkyl. Kalkylen är ett stöd i prioriteringen av valet av välfärdsteknik och säkerställer att den föreslagna förändringen driver mot verksamhetens mål. Men nyttokalkylen utgör endast en liten del i nyttorealiseringsprocessen.

Det är bättre att göra lite än inget alls. Om kommunen inte är redo att gripa sig an hela nyttorealiseringskonceptet kan det vara bra att istället börja med nyttokalkylerna. Använd exempelvis Ineras modell för nyttokalkyler i 9 steg.

Modell för nyttokalkylering, Inera