E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2021. Uppföljning av den digitala utvecklingen i socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården

Tydlig pandemieffekt på digitaliseringen i kommunerna

Pandemin har snabbat på den digitala utvecklingen i samhället, och syns även tydligt inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården. Det gäller inte minst äldreomsorgen där användningen av digital kommunikation och tekniska hjälpmedel har ökat. Det visar en ny rapport från Socialstyrelsen.

Socialstyrelsens årliga rapport om e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna bygger denna gång på en enkät som besvarades av 98 procent av kommunerna under januari och februari i år. Intervjuer med företrädare för 26 kommuner har även gjorts.

– Vi ser påtagliga effekter av den pågående pandemin. Kommunerna har varit tvungna att börja använda digitala lösningar för att klara det dagliga jobbet, även om en del större digitaliseringsprojekt och upphandlingar fått skjutas på framtiden. Utvecklingen är särskilt tydlig när det gäller användningen av digital kommunikation mellan såväl tjänstemän som vård- och omsorgspersonal och i kontakter med enskilda personer, säger Dick Lindberg, utredare på Socialstyrelsen.

Ett exempel är att många kommuner har börjat med samordnad individuell vårdplanering (SIP) via video. SIP är ett möte där olika vård- och omsorgsinsatser planeras och samordnas tillsammans med den enskilde. Cirka 82 procent av kommunerna uppger att de kan erbjuda SIP via video för personer med hemtjänst, jämfört med 67 procent förra året. När det gäller särskilda boenden för äldre har andelen ökat från 62 till 78 procent det senaste året.

Det är också allt fler äldre med hemtjänst som får sin tillsyn nattetid via kamera, i stället för att personal kommer till hemmet. Ungefär 76 procent av kommunerna har infört digital nattillsyn, för sammanlagt över 3000 personer. Det innebär en ökning på 43 procent under ett år.

– En av flera förklaringar till den kraftiga ökningen av digital tillsyn på natten kan vara att enskilda själva har valt att inte ta emot hemtjänstens personal i sitt hem på grund av smittorisken, säger Dick Lindberg.

Många har köpt surfplattor
Under 2020 fanns det även möjlighet för kommunerna att få statliga stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen genom digitalisering. Pengarna har till stor del använts till teknik för att förbättra kommunikationen mellan äldre och deras anhöriga samt med personal och handläggare.

Stimulansmedlen har bland annat gått till surfplattor och smarta mobiler i 110 kommuner, medan 75 kommuner har köpt utrustning eller system för videokommunikation. En del har även införskaffat olika typer av robotar. Exempelvis medicinrobotar, som hjälper till att dosera läkemedel, och robotkatter, som används för att skapa trygghet och välmående i omsorgen.

– Det här hänger förstås ihop med smittskyddsrekommendationerna för äldre, och särskilt besöksförbudet på särskilda boenden. Kommunerna har behövt köpa in olika digitala hjälpmedel för att motverka isolering och göra det möjligt för de äldre att hålla kontakten med sina nära och kära. Många kommuner har också utökat tillgången till internet på särskilda boenden, säger Dick Lindberg.

Allt vanligare med e-tjänster
Rapporten visar också att allt fler kommuner har infört e-tjänster för biståndsansökningar. Det gäller framförallt för ekonomiskt bistånd där det, efter en flera års kraftigt uppåtgående trend, nu är 48 procent av kommunerna som har en e-tjänst. Inom äldreomsorgen har 29 procent av kommunerna e-tjänster för biståndsansökningar och inom funktionshinderområdet är andelen 23 procent.