alt=””

Undersökningen Svenskarna med funktionsnedsättning och internet (SMFOI)

Nu är resultat och rapporter klara för 2019 års undersökning Svenskarna med funktionsnedsättning och internet (SMFOI). Undersökningen har finansierats av PTS och genomförts av Begripsam. Vi vill visa en tydligare bild över hur personer med funktionsnedsättning använder internet och digital teknik, och vilka behov och hinder som finns för att alla ska vara digitalt delaktiga.

Under 2017 genomfördes undersökningen Svenskarna med funktionsnedsättning och internet för första gången. Syftet var att komplettera och förtydliga bilden kring digital inkludering och internetanvändning hos personer med funktionsnedsättning. Huvudrapporten publicerades i början av 2018 och följdes av flera kompletterande rapporter och en statistikwebbplats.

Två år senare, 2019, genomfördes undersökningen igen av Begripsam och med finansiering från PTS. En noggrann och omfattande datainsamling följdes av intensivt arbete med att sammanställa och analysera all data. Resultaten är sammanfattade i en huvudrapport och en stor mängd statistikbilagor som även kompletteras av flertalet specifika rapporter som beställs och publiceras löpande.

Det finns flera intressanta slutsatser att dra från resultaten, inte minst eftersom det nu går att jämföra resultat mellan de olika åren. 2019 års undersökning har även jämfört resultat mellan grupper med och utan funktionsnedsättning. Det som framkommer tydligt är att det finns en betydande digital klyfta mellan olika grupper i samhället.

Några av rapportens viktigaste slutsatser

  • Den digitala klyftan etableras i unga år och består livet ut.
  • Många behöver hjälp – användningen av internet är inte autonom
  • De samhällsfinansierade institutionerna lyckas inte med digital inkludering
  • Lagen om webbtillgänglighet täcker inte alla tillgänglighetsproblem
  • Att inte kunna identifiera sig digitalt, för till exempel utföra bankärenden, är ett stort problem. En tredjedel av personerna med funktionsnedsättning tycks inte ha något sätt att identifiera sig digitalt.
  • Banktjänster och e-handel verkar ha blivit svårare, jämfört med undersökningen 2017.
  • Det digitala utanförskapet påverkas av funktionsnedsättning men kan inte förklaras av funktionsnedsättning.
  • Språk och intellektuell förmåga spelar störst roll för om det är svårt
  • Kvinnor har mindre svårigheter och använder internet mer än män
  • De digitala klyftorna är minst inom sociala medier, nyheter och mediekonsumtion
  • Inom grupper med samma diagnos, funktionsnedsättning eller svårighet finns personer som är fullt delaktiga och som inte är delaktiga alls.

HÄR kan du ladda ner hela rapporten