Låt 2024 bli ett år utan pilotprojekt – Altinget – Allt om politik: altinget.se
Vi har alltför många utmaningar att ta tag i, och då kan vi inte fortsätta låta pilotprojektet stå i vägen. Det skriver Johan Magnusson och Tomas Lindroth, professor respektive lektor Göteborgs universitet.
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Vi möter om och om igen organisationer inom offentlig sektor som bedriver pilotprojekt trots att det redan finns tydlig evidens på nyttan. Detta resulterar i att man lägger bra pengar och energi på att fördröja effekt. Givet de utmaningar sektorn står inför är detta något man behöver förbjuda.
Nyttan fördröjs
Vi möttes i veckan av nyheten att Södertälje sjukhus gör en pilot på en AI-lösning för att reducera fallolyckor i vården. Givet det betydande lidande och de kostnader som fallolyckor medför verkar satsningen föredömlig. Men, samtidigt är liknande lösningar redan testade i andra delar av välfärden. Sundsvalls kommun har visat att fallolyckor reduceras med 64 procent i särskilt boende, och Sahlgrenska universitetssjukhuset och Södra Älvsborgs sjukhus visar på en reduktion med 67 procent. Givet en relativt låg kostnad är detta en satsning som har en direkt och tydlig nytta för såväl organisation som för patienter och brukare.
Genom att välja att genomföra en pilotstudie i en begränsad del av verksamheten väljer man rent krasst att fördröja nyttan som redan har bevisats i andra delar av sektorn. Man väljer att förlänga lidandet och fördröja kostnadsbesparingarna. Varje månad som går innan man bredd-inför lösningen innebär en betydande kostnad som sällan uppmärksammas. Rent ekonomiskt handlar dessa enskilda fall om en årlig nationell besparingspotential på 11 miljarder som vi aktivt väljer att inte realisera.
Toppen av ett isberg
SKR visar att anammandet av till exempel digital tillsyn, en välfärdsteknologi som visat sig ge i genomsnitt 40 000 kronor i besparingar per installation parallellt med bättre kvalitet i äldreomsorgen, 2022 hade det anammats i 1,6 procent av möjliga fall. Rent ekonomiskt handlar detta om en årlig nationell besparingspotential på 10 miljarder som vi aktivt väljer att inte realisera.
De exempel som vi lyft ovan är bara toppen på ett isberg. Digitala lösningar har utvärderats och bevisats ha en nytta som är direkt realiserbar. När regeringen och DIGG talar om att till exempel AI kan leda till 140 miljarder (eller 6 procent) i årliga besparingar per år är detta enligt vår bedömning alltför myndighetsfokuserat och konservativt räknat. För kommuner och regioner torde redan nu existerande teknologi ha långt större potential.
Rädda välfärden
Men i vägen för denna nytta står pilotprojektet. Det begränsade, ängsliga upprepandet av sedan tidigare genomförda utvärderingar. Vi måste lita på varandra, lita på att andras utvärderingar håller. Vi måste då få till en transparens i termer av redan genomförda projekt i offentlig sektor så vi kan lära av varandra.
Offentliga medel lagda på digitalisering måste skapa synergieffekter, måste leda till att vi inte upprepar kostnader och fördröjer breddinförande. Vi har alltför många utmaningar att ta tag i, och då kan vi inte fortsätta låta pilotprojektet stå i vägen. Så låt 2024 bli ett år helt utan pilotprojekt, ett år av breddinförande av redan bevisade digitala lösningar för att rädda den fantastiska välfärden.
